Måndagen den 2/4 fick jag en ny vänsterhöft inopererad. Ingreppet gick bra och efter 2 dagar fick jag komma hem. En baksida är dock att jag inte får utsätta den nya höften för stötar, t.ex springa eller hoppa. Jag hade annars satt som mål att ännu en gång kunna springa Göteborgsvarvet. (en mycket trevlig halvmara). Nu får jag hitta på något annat att ha som mål. Jag väntar också på att jag ska kunna ta upp träningen på gymmet. Jag har inga besvär men får inte sitta för länge åt gången då stelnar musklerna till. Jag går med stavar, behöver dem bara som moraliskt stöd. Ser framåt att snart kunna cykla.
Jag föddes i ett lantbrukshem 1944. Far och mor drev ett litet torp under dåvarande domänverket, i 20 år drev de lantbruket. Arealen var ca 15 hektar men en del var vuxen skog, som vi inte fick disponera. Ved till husbehov fick vi dock. Från början var det min mormor och morfar, som stod för kontraktet. När min morfar gick bort, drev mormor torpet med hjälp av dräng. Till sist blev det för mycket för mormor. Det blev far och mor som tog över. 1942 stod ett nytt boningshus och nya uthus färdiga. Det var domänverket som beslutade att bygga nya hus. Far skrev ett kontrakt på 20 år. Grannarna tyckte att han var tokig, som skrev ett så långt kontrakt, man menade att tiderna kunde ändras, vilket också skedde. Det var dock inte åt det håll som belackarna menade. I kontraktet ingick att far skulle vara beredd att utföra 40 dagsverken per år, mot ersättning. På detta sätt kom det in pengar, vilket var nödvändigt. 6 mjölkor, 2 hästar, 1 sugga och några höns fanns på gården. Mor skötte djuren och far gjorde körslor i skogen.
Här levde jag mina första 20 år. Det var, när jag ser tillbaka en härlig tid, jag och min lillebror utforskade närheten och utökade gränserna för varje dag. Det var ju också ensamt här fanns inga lekkamrater, vi var hänvisade till varandra. Detta faktum gjorde ju att skolstarten blev mer omvälvande än vad själv har velat inse. På våren utförde domänverket nyplanteringar, här kunde jag också få hjälpa till. Det var samma år som jag gick och läste för prästen. Jag fick ledigt från skolan under fjorton dagar, för att plantera skog. Det gjorde att jag kunde köpa min konformationskostym för egna pengar. De sista 1,5 åren av kontraktstiden, hade jag ansvaret för dagsverken vi var skyldiga att ställa upp med. 1962 upphörde arrendekontraktet och vi flyttade till Sövröd. Innan vi flyttade hade jag gått en 5 månaders skogskurs på Osby Lantmannaskola. Siktet var inställt på skogen. Efter rekryten på K3 i Skövde var det dags för folhögskola i 2 år. Jag hade inte gått reallinjen utan slutat min skolgång efter klass7.
På Sundsgårdens folkhögskola, där jag nu skulle vara i 2 år, fanns rektor Bertil Gunnemo. Han var en av dåvarande högerns drivande politiker i Råå och Hälsingborg. Han undervisade oss i samhällskunskap. Han visade klart och tydligt var han själv stod, politiskt, dock aldrig att han påtvingade oss sin uppfattning. Utan tvekan var han orsaken till at jag senare engagerade mig politiskt. Intresset för politiken hade egentligen väckts redan 1956 i och med Ungernkrisen. En ganska het debatt utspann sig mellan oss i 5:e och 6: klass. (skolan var en sk B-skola man hade både klass 5 och 6 i samma klassrum). Vi var ju alla från lantbrukarhem men våra fäder var från olika partier. För att återknyta till folkhögskolan, så fick jag många nya vänner. Resultatet av det blev att jag träffade Birgitta. Hon gick inte på skolan men var vännina med min kompis tilltänkta.
Mitt intresse för politiken fortsatte och 1976 tog jag steget fullt ut och löste medlemskap i Centerpartiet. Centerpartiet har alltid känts som partiet för mig. De första valafficherna jag såg, som jag minns i alla fall var namnbytet från bondeförbundet till Centern och pensionfrågan. Nu är jag som ni ser fortfarande aktiv inom centerpartiet.
(mer om min uppväxt kommer kanske senare)